Saab 32 Lansen var Flygvapnets första flygplan med allvädersförmåga och det första svenskbyggda flygplanet som flög snabbare än ljudet. Det konstruerades i Linköping som ett attackflygplan som skulle kunna slå mot en invasionsflotta var som helst längs den svenska kusten, i mörker och dåligt väder. Lansen byggdes sedan även som jakt- och spaningsflygplan och fanns kvar i Flygvapnet i olika roller ända till 1997. Här är historien om flygplanet, versionerna A 32A, J 32B och S 32C och var du kan se en Lansen i dag.
Saab 32 Lansen i korthet
- Typ: tvåsitsigt allvädersflygplan för attack, jakt och spaning.
- Första flygning: 3 november 1952 i Linköping, med Saabs chefsprovflygare Bengt Olow.
- Ljudvallen: passerades första gången i oktober 1953, som första svenskbyggda flygplan.
- Konstruktionschef: Artur Bråsjö.
- Motor: licensbyggd Rolls-Royce Avon från Svenska Flygmotor i Trollhättan (RM 5 och RM 6).
- Tillverkade: 450 serieflygplan mellan 1955 och 1960, varav 287 A 32A, 118 J 32B och 45 S 32C.
- I tjänst: 1955–1997, de sista åren som mål- och störflygplan.
Ett attackflygplan som skulle nå hela kusten
Diskussionerna om ett nytt flygplan började redan 1946. Enligt Saabs egen historik var tanken att ta fram ett attackflygplan som kunde ersätta Saab 18, ett propellerdrivet bomb- och attackflygplan från krigsåren. Saab drog nytta av erfarenheterna från Saab 29 Tunnan, som höll på att bli Sveriges första jetflygplan med pilvingar. Chefskonstruktör och projektledare för det nya planet blev Artur Bråsjö.
Flygvapnets krav var hårda. Flygplanet skulle från en central bas kunna anfalla mål var som helst längs Sveriges omkring 2 000 kilometer långa kust inom en timme, i alla väder och både dag och natt. Det krävde radar, avancerad navigering och en besättning på två: en pilot som flög och skötte vapnen och en navigatör som skötte radarn och navigeringen.
Efter flera olika förslag, bland annat flygande vingar, valde Saab ett konventionellt flygplan med en motor. Projektet fick arbetsnamnet R 1150 (P1150 i engelska källor). I december 1948 gav Flygvapnet klartecken till detaljkonstruktion och en attrapp, och den 8 oktober 1949 fick projektet typbeteckningen flygplan 32.
Vingen och motorn
Lansen fick en lågt placerad vinge med 35 graders pilform, jämfört med 25 grader på Tunnan. För att prova vingens egenskaper i låg fart byggde Saab om en prototyp av skolflygplanet Saab 91 Safir med en nedskalad Lansen-vinge. Det ombyggda planet kallades Saab 202. Samma Safir hade tidigare provat Tunnans vinge.
Från början var det tänkt att Lansen skulle drivas av en helt svensk jetmotor, Dovern från STAL i Finspång. Den motorn blev försenad, och valet föll i stället på brittiska Rolls-Royce Avon, som licensbyggdes av Svenska Flygmotor i Trollhättan under beteckningen RM 5.
Första flygningen och ljudvallen
Den första prototypen, 32-1, flög den 3 november 1952 med Bengt Olow vid spakarna. Enligt Saab gick flygningen helt utan missöden. Prototypen saknade både efterbrännkammare och beväpning. Den andra prototypen flög först i december 1953, och den första beväpnade prototypen i april 1954. Totalt byggdes fyra prototyper innan serietillverkningen kom igång.
Under provflygningarna hösten 1953 passerade Lansen ljudvallen i en grund dykning. Det var första gången ett svenskbyggt flygplan flög snabbare än ljudet. Saab anger datumet till den 26 oktober 1953, medan engelska Wikipedia skriver 25 oktober. I plan flykt var Lansen däremot inte ett överljudsflygplan. Toppfarten låg på omkring 1 100–1 200 km/h beroende på version och källa.
Radar, navigatör och Robot 04
Saab beskriver Lansen som planet som tog företaget in i elektronikåldern. Ombord fanns spaningsradar, navigationsradar och radarhöjdmätare. Piloten och navigatören satt efter varandra under en gemensam huv.
Attackversionen var en viktig del av invasionsförsvaret under det kalla kriget. Attackflyget kallades populärt för ”ÖB:s klubba”, en styrka som snabbt skulle kunna sättas in på Överbefälhavarens order mot fartyg på väg över Östersjön. Enligt Saab använde man radarn först i det allra sista skedet, så att anfallen blev så tysta och svåra att upptäcka som möjligt.
Huvudvapnet var Robot 04, en svenskutvecklad sjömålsrobot som enligt Saab var världens första i sitt slag. Den sökte själv sitt mål med radar och kunde enligt Saab avfyras på 15 kilometers avstånd oavsett väder. A 32A kunde bära två robotar, en under varje vinge.
Versionerna: A 32A, J 32B och S 32C
Grundkonstruktionen byggdes i tre huvudversioner. Senare byggdes ett antal jaktflygplan om för nya uppgifter.
| Version | Roll | Antal | I tjänst |
|---|---|---|---|
| A 32A | Attack | 287 | 1955–1978 |
| J 32B | Jakt | 118 | 1958–1973 |
| S 32C | Spaning | 45 | 1958–1978 |
| J 32D | Målbogsering | 6 (ombyggda J 32B) | 1972–1997 |
| J 32E | Störflygning | 12 (ombyggda J 32B) | 1972–1997 |
A 32A – Attacklansen
A 32A var den första versionen och den som byggdes i flest exemplar, 287 stycken mellan 1955 och 1957. Den var beväpnad med fyra 20 mm automatkanoner i nosen och kunde bära Robot 04, bomber och attackraketer. Den första flottiljen att få A 32A var F 17 i Kallinge, som fick sitt första plan i maj 1956. Därefter följde F 7, F 6, F 14 och senare F 15. Från 1971 ersattes A 32A successivt av Saab 37 Viggen, och de sista togs ur tjänst 1978.
J 32B – Jaktlansen
J 32B var en allvädersjakt för mörker och dåligt väder. Den flög första gången den 7 januari 1957 och tillverkades i 118 exemplar 1958–1960. Den fick den kraftigare motorn RM 6A (Rolls-Royce Avon Mk 47A), som utan efterbrännkammare gav ungefär lika mycket dragkraft som attackversionens motor med. Därför fick den smeknamnet ”Lansen sport”. Beväpningen var fyra 30 mm automatkanoner och jaktrobot 24.
J 32B flögs vid F 1 Västerås, F 12 Kalmar, F 21 Luleå och sist F 4 på Frösön, där det sista jaktpasset flögs den 16 april 1970. Typen ersattes av Saab 35 Draken och utgick ur Flygvapnet som jaktflygplan 1973.
S 32C – Spaningslansen
S 32C byggdes för havsövervakning med radar och fotospaning i mörker. I stället för kanonerna hade nosen kameror, vilket syns på bulorna ovanför luftintagen. 45 exemplar byggdes 1958–1959 och samtliga gick till F 11 i Nyköping, som ofta flög spaningsuppdrag över Östersjön. Den sista flygningen med S 32C vid F 11 gjordes den 18 november 1978.
Ombyggnader och projekt som aldrig byggdes
När J 32B hade gjort sitt som jaktflygplan fördes ett antal plan över till Målflygdivisionen. Där byggdes sex om till målbogserare (J 32D) och tolv till störflygplan med elektronisk störutrustning (J 32E). De användes vid Flygvapnets övningar fram till 1997, 45 år efter den första flygningen. Vid F 21 i Luleå provades 1969–1971 också en udda variant, J 32S, där fyra flygkroppar utan vingar användes som snöröjare med motorns heta avgaser.
Flera versioner stannade på ritbordet, bland annat en snabbare jakt (J 32U) och en ensitsig dagjakt utan radar (J 32AD), där Flygvapnet i stället köpte Hawker Hunter.
Tekniska data
| A 32A | J 32B | S 32C | |
|---|---|---|---|
| Motor | RM 5A2 | RM 6A | RM 5A2 |
| Dragkraft med ebk | 46 kN | 63,7 kN | 46 kN |
| Tomvikt | 7 438 kg | 8 077 kg | 7 520 kg |
| Max startvikt | 13 600 kg | 13 500 kg | 12 500 kg |
| Fast beväpning | 4 × 20 mm | 4 × 30 mm | kameror |
Måtten är desamma för alla tre versionerna: längd 14,94 meter, spännvidd 13,0 meter, höjd 4,65 meter och vingyta 37,4 kvadratmeter. Svenska Wikipedia anger toppfarten till 1 125 km/h (Mach 0,91) och största flyghöjd till 15 000 meter. Engelska Wikipedia anger 1 200 km/h för J 32B. Besättningen var två personer.
Olyckorna och Vikbo 1960
Lansen har också en mörk historia. Ungefär en tredjedel av alla Lansen förstördes i haverier under 25 års tjänst, och 100 besättningsmän omkom. Enligt Flygvapenmuseum berodde olyckorna till stor del på tekniska fel och på att piloterna var dåligt utbildade i att flyga i mörker och dåligt väder. Bara attackversionen förlorade 98 flygplan.
Den svåraste olyckan för civila inträffade i Vikbo 1960. Piloten i en A 32A från F 6 sköt ut sig, och det förarlösa planet störtade in i ett bostadshus där sju personer omkom. Felet var känt sedan tidigare och hade samband med en extra bränsletank. Reservdelarna som skulle ha rättat till det fanns, men hade inte monterats. Eftersom offren var civila räknades de inte in i Flygvapnets officiella olycksstatistik.
Lansen efter frontlinjen
Även efter att den slutat som stridsflygplan hade Lansen användning. Efter Tjernobylolyckan 1986 gjorde Lansen luftmätningar åt Statens strålskyddsinstitut. Våren 2010, när askmolnet från vulkanen på Island stängde luftrummet över Europa, användes två Lansen från Veteranflygföreningen på F 7 i Såtenäs för att mäta vulkanaska åt Totalförsvarets forskningsinstitut.
Lansen var en del av samma tidiga epok som Saabs bilar. Medan flygplanet provflögs i Linköping rullade Saab 92 ut från fabriken i Trollhättan. Hela berättelsen om hur flyg och bilar hängde ihop finns i Saabs historia från svenska flygplan till ikoniska bilar, och hur försvarsdelen har utvecklats sedan dess beskrivs i Saab i förändring till framtidens försvar. Lansens efterträdare Viggen gav senare namn åt en av de mest kända Saab-bilarna, och den som vill göra en egen kan läsa om att bygga om en 9-3 till Viggen.
Här kan du se Lansen i dag
Flera Lansen finns bevarade i Sverige. Flygvapenmuseum på Malmen utanför Linköping har A 32A 32197, som flög vid F 6 i Karlsborg från 1957 och kom till museet 1976. Där finns också en av de två bevarade spaningslansarna, S 32C 32917. Den andra, 32940, står på F 11 Museum i Nyköping.
- F 15 Flygmuseum i Söderhamn: A 32A 32085.
- F 17 Museum i Kallinge: A 32A 32151.
- Karlsborg, utanför före detta F 6: A 32A 32259.
- Halmstad: A 32A vid infarten till Halmstad City Airport.
- Aeroseum på Säve i Göteborg: J 32B 32512.
Swedish Air Force Historic Flight har en luftvärdig Lansen som visas på flyguppvisningar, och den deltog i flyguppvisningen över Stockholm när kungens 50 år på tronen firades 2023. Ett besök på Flygvapenmuseum kan gärna kombineras med Saab Car Museum i Trollhättan. Kör du dit i en egen äldre Saab finns tips om skatt, besiktning och försäkring i guiden om äldre Saab, och funderar du på att köpa en finns vår köpguide för begagnad Saab.
Vanliga frågor
När flög Saab 32 Lansen första gången?
Den 3 november 1952 i Linköping. Piloten var Saabs chefsprovflygare Bengt Olow och flygplanet var prototypen 32-1.
Var Lansen ett överljudsflygplan?
Inte i plan flykt. Men i en dykning hösten 1953 passerade Lansen ljudvallen, och den blev därmed det första svenskbyggda flygplanet som flög snabbare än ljudet.
Hur många Saab 32 Lansen tillverkades?
450 serieflygplan: 287 A 32A, 118 J 32B och 45 S 32C. Med de fyra prototyperna blir det 454, som Saab anger i sin historik. Andra källor anger 447 levererade eller 455 tillverkade.
Vad är skillnaden mellan A 32A, J 32B och S 32C?
A 32A var attackversionen med 20 mm kanoner och Robot 04. J 32B var jaktversionen med starkare motor, 30 mm kanoner och jaktrobotar. S 32C var spaningsversionen med kameror i nosen och radar för havsövervakning.
När slutade Flygvapnet använda Lansen?
Attack- och spaningsversionerna togs ur tjänst 1978 och jaktversionen 1973. Ombyggda J 32D och J 32E flögs av Målflygdivisionen till 1997.
Vilket flygplan ersatte Lansen?
Saab 37 Viggen ersatte attack- och spaningsversionerna, och Saab 35 Draken ersatte jaktversionen.
Bild: Lansen 32620, en ombyggd J 32B som flygs av Swedish Air Force Historic Flight, vid flygdagen på Malmen i Linköping den 3 juni 2012. Foto: Alan Wilson, Wikimedia Commons, licens CC BY-SA 2.0. Bilden är nedskalad.
Källor: Saab AB, ”Saab 32 Lansen” (Saabs historia, 2021) och pressmeddelandet ”Saabs första överljudsflygplan fyller 60 år” (2012); Flygvapenmuseum (DigitaltMuseum, A 32A 32197, och samlingsförteckningen över attackflygplan); Wikipedia på svenska (Saab 32 Lansen, A 32, J 32, S 32 och Saab 202) och engelska (Saab 32 Lansen). Uppgifterna kontrollerades i november 2026.