Saab 37 Viggen var Flygvapnets viktigaste stridsflygplan i över trettio år. Det flög första gången 1967, levererades i 329 exemplar och togs ur aktiv tjänst 2005. Med sin nosvinge, sin dator och sin förmåga att landa på en vägbas var Viggen ett av de mest avancerade flygplanen i Europa när det kom. Namnet levde sedan vidare på marken, i Saab 9-3 Viggen. Här går vi igenom historien, versionerna, tekniken och kopplingen till bilen.
Saab 37 Viggen i korthet
Viggen utvecklades och byggdes av Saab i Linköping på beställning av Kungliga Flygförvaltningen. Målet var ett enhetsflygplan, alltså ett grundflygplan som i olika versioner kunde sköta attack, jakt och spaning och ersätta både Saab 32 Lansen och Saab 35 Draken.
- Första flygning: 8 februari 1967 från Saabfältet i Linköping.
- Leveranser: från sommaren 1971 till den 29 juni 1990.
- Antal: 329 serietillverkade flygplan i fem grundversioner, mot planerade 831.
- Motor: Volvo RM8, en kraftigt ombyggd licensversion av Pratt & Whitney JT8D, tillverkad i Trollhättan.
- Ur aktiv tjänst: 25 november 2005. Efterträdare blev JAS 39 Gripen.
Namnet kommer från åskviggen, den blixt som Tors hammare enligt folktron slungade fram. Det är också en ordlek: viggen är en dykand, och flygplanets nosvinge kallas canard, som är franska för and. Viggen var det första svenska stridsflygplanet med en sådan nosvinge.
Varför Flygvapnet behövde Viggen
Under det kalla kriget insåg Flygvapnet att de stora flygbaserna var lätta mål. Lösningen blev Bas 60-systemet, där flygplanen i krig skulle spridas ut på många mindre baser, bland annat raka vägavsnitt som gjorts om till rullbanor. Ett flygplan som skulle klara det behövde kunna starta och landa på mycket kort sträcka, även på hala eller skadade banor.
När Flygförvaltningen lade fram sin specifikation i februari 1961 krävdes därför att det nya planet skulle kunna använda banor på bara 500 meter. Det skulle samtidigt flyga i överljudsfart på låg höjd, nå över dubbla ljudhastigheten på hög höjd och vara så enkelt att underhålla att värnpliktiga mekaniker kunde sköta det ute i fält. Senare, i Bas 90-systemet, anlades särskilda korta banor på omkring 800 meter, anpassade efter Viggen och efterföljaren Gripen.
Utvecklingen: från System 37 till första flygningen
Förstudierna till Viggen började redan på 1950-talet, innan Draken ens hade flugit. Saabs ingenjörer tog fram och kasserade ett stort antal utkast, enligt Saab omkring 200, innan ett koncept höll. I december 1961 fick Saab beskedet att Flygförvaltningen valt en militär version av den nya amerikanska civilmotorn Pratt & Whitney JT8D, samma motorfamilj som satt i passagerarflygplan som Boeing 727. Med den motorn blev en deltavinge med nosvinge den naturliga lösningen.
I april 1962 utsågs Saab till huvudleverantör för det som då kallades System 37, på sin tid det största industriprojektet i Sverige. Kostnaderna steg snabbt, och 1966 arbetade över 2 000 personer med projektet. Den 8 februari 1967 lyfte det första provflygplanet med Saabs chefsprovflygare Erik Dahlström vid spakarna. Flygningen varade i 43 minuter. Totalt byggdes sju provflygplan för utprovningen av de olika versionerna.
Tekniken: nosvinge, reversering och dator
Viggen såg inte ut som något annat stridsflygplan. Huvudvingen var en dubbeldelta, och framför den satt en mindre nosvinge med klaffar. Kombinationen gav mycket lyftkraft vid låg fart, vilket behövdes för korta landningar. För att stanna snabbt hade flygplanet en reverser som vinklade motorns utblås framåt efter sättningen. Tillsammans gjorde det att Viggen klarade de korta vägbaserna.
Den största nyheten satt dock inuti. Viggen var enligt Saab det första flygplanet utanför USA som fick en dator, centralkalkylatorn CK 37. Den skötte navigering och beräkningar som tidigare krävt en navigatör, så att en ensam pilot kunde genomföra uppdrag som annars krävt två personer.
Flera detaljer var anpassade efter svenska förhållanden. Fenan gick att fälla så att flygplanet fick plats i hangarer byggda för den lägre Draken. Ett flygplan kunde klargöras för nytt uppdrag av fem värnpliktiga mekaniker och en tekniker, på omkring tio minuter.
Motorn RM8 från Trollhättan
Motorn RM8 byggdes av Svenska Flygmotor i Trollhättan, som senare blev Volvo Flygmotor och Volvo Aero. Grunden var den civila JT8D, men nästan allt fick förstärkas för att klara överljudsfart på låg höjd. Motorn fick en svenskkonstruerad efterbrännkammare. Versionen RM8A satt i attack-, spanings- och skolversionerna, och den kraftigare RM8B togs fram för jaktversionen JA 37. JA 37 fick också en något längre flygkropp än de andra versionerna.
Versionerna: AJ 37, SK 37, SH 37, SF 37 och JA 37
Viggen byggdes i fem grundversioner. Bokstäverna följer Flygvapnets system: A för attack, J för jakt, S för spaning och SK för skolflygplan. SH betyder spaning hav och SF spaning foto.
| Version | Uppgift | Antal byggda | Levererad från | Motor |
|---|---|---|---|---|
| AJ 37 | Attack, med viss jaktförmåga | 108 | 1971 | RM8A |
| SK 37 | Tvåsitsigt skolflygplan | 17 | 1972 | RM8A |
| SH 37 | Spaning och havsövervakning | 27 | 1975 | RM8A |
| SF 37 | Fotospaning | 28 | 1977 | RM8A |
| JA 37 | Jakt, med viss attackförmåga | 149 | 1979 | RM8B |
| Totalt | 329 |
JA 37 skilde sig mest från de andra. Den fick en ny pulsdopplerradar från Ericsson, helt ny elektronik, radarroboten Rb 71 Skyflash och, som enda Viggen, en fast automatkanon på 30 mm. Saab beskriver den som under många år Europas bästa jaktplan. Det sista Viggen-flygplanet, en JA 37, överlämnades till Flygvapnet den 29 juni 1990.
Ombyggnaderna på 1990-talet: AJS 37 och SK 37E
Eftersom Gripen blev försenad moderniserades en del av de äldre Viggen-flygplanen under 1990-talet. AJ 37, SH 37 och SF 37 fick mer datorkapacitet och fler vapenalternativ, bland annat sjömålsroboten Rb 15F för attack- och havsspaningsversionerna, och kunde efter ombyggnaden användas till fler typer av uppdrag. De fick beteckningarna AJS 37, AJSH 37 och AJSF 37. Tio SK 37 byggdes 1998–2000 om till SK 37E för elektronisk krigföring, och jaktplanen fick en uppdatering till JA 37 Mod D med teknik från Gripen.
Tekniska data för Saab 37 Viggen
| AJ 37 | JA 37 | |
|---|---|---|
| Besättning | 1 (SK 37: 2) | 1 |
| Spännvidd | 10,6 m | 10,6 m |
| Längd | 16,3 m | 16,4 m |
| Höjd | 5,6 m | 5,9 m |
| Tomvikt | ca 9,5 ton | ca 9,6 ton |
| Motor | Volvo RM8A | Volvo RM8B |
| Dragkraft utan efterbrännkammare | 65,6 kN | 72,1 kN |
| Dragkraft med efterbrännkammare | 115,6 kN | 125 kN |
| Toppfart | över mach 2 på hög höjd | över mach 2 på hög höjd |
| Krav på banlängd | ca 500 m | ca 500 m |
I tjänst 1971–2005
Den första serietillverkade AJ 37 flög i februari 1971, och leveranserna till Flygvapnet började samma sommar. Skaraborgs flygflottilj F 7 i Såtenäs blev den första Viggen-flottiljen. Under åren fram till 2005 flögs Viggen vid nio flottiljer över hela landet. De första åren var inte problemfria, med flera haverier och modifieringar, men systemet blev ryggraden i Flygvapnet.
Saab försökte också exportera Viggen. 1974 erbjöds den som Eurofighter Viggen till Belgien, Nederländerna, Danmark och Norge, som skulle ersätta sina F-104 Starfighter. Alla fyra valde 1975 amerikanska F-16. En affär med Indien stoppades i slutet av 1970-talet när USA vägrade exporttillstånd för motorn, som byggde på amerikansk teknik. Flygvapnet förblev den enda användaren.
När Gripen kom ut på förbanden fasades Viggen ut. Den 25 november 2005 flögs de sista Viggen-flygplanen i aktiv tjänst vid Norrbottens flygflottilj F 21 i Luleå. Ett par SK 37E fanns kvar för prov och övning hos Försvarets materielverk till sommaren 2007.
Viggen i dag: veteranflyg och museer
Viggen går fortfarande att se i luften. Försvarsmaktens veteranflyg på F 7 i Såtenäs har två flygdugliga exemplar: AJS 37 nummer 37098, som provflögs efter renovering den 27 mars 2012 och fick registreringen SE-DXN, och SK 37E nummer 37809, som flög igen den 15 maj 2018 som SE-DXO. Den omålade 37098 är den som syns på bilden i den här artikeln.
Flygvapenmuseum i Linköping hade 2017 enligt egen uppgift 43 Viggen i olika versioner i sina samlingar, och flera av dem är utlånade till andra museer i Sverige och Europa. I september 2025 togs Viggen med i förslaget till en svensk kulturkanon, i kategorin uppfinningar. Att Saab byggde både flygplan och bilar beskriver vi i Saabs historia från flygplan till bilar, och hur försvarskoncernen ser ut i dag kan du läsa om i Saab i förändring till framtidens försvar.
Saab 9-3 Viggen – bilen som fick flygplanets namn
År 1999 lånade Saab Automobile flygplanets namn till sin snabbaste bil. Saab 9-3 Viggen tillverkades 1999–2002 som tredörrars, femdörrars och cabriolet, och samtliga byggdes hos Valmet i Nystad i Finland. Bilen hade 2,3-liters turbomotorn B235R på 225 hk, senare 230 hk, femväxlad manuell låda, större bromsar, 17-tumsfälgar och ett eget karosspaket med stötfångare, sidokjolar och en större bakvinge. Den blå färgen Lightning Blue var unik för modellen, och en deltavinge, som anspelade på flygplanet, präglades i ryggstöden. Ungefär 4 600 bilar byggdes.
I dag är 9-3 Viggen en av de mest eftertraktade Saabarna från tiden. Många har också byggt om en vanlig 9-3 med Viggens karossdelar, och artikelnumren finns i vår guide Bygga om till Viggen. Funderar du på att köpa en äkta Viggen, gå igenom vår köpguide för begagnad Saab först. En äldre sportmodell kan också ge stora skillnader i premie mellan försäkringsbolagen, så jämför bilförsäkringar innan du tecknar.
Vanliga frågor
När flög Saab 37 Viggen första gången?
Den 8 februari 1967, från Saabfältet i Linköping. Piloten var Saabs chefsprovflygare Erik Dahlström, och flygningen varade i 43 minuter.
Hur många Saab 37 Viggen byggdes?
329 serietillverkade flygplan levererades till Flygvapnet mellan 1971 och 1990, fördelade på versionerna AJ 37, SK 37, SH 37, SF 37 och JA 37. Till det kommer provflygplanen. Ursprungligen planerades 831 flygplan.
När slutade Flygvapnet att flyga Viggen?
De sista Viggen i aktiv tjänst flögs den 25 november 2005 vid F 21 i Luleå. Ett par flygplan användes för prov hos Försvarets materielverk till sommaren 2007, och två exemplar flygs i dag av Försvarsmaktens veteranflyg.
Vilken motor hade Viggen?
Volvo RM8, byggd av Svenska Flygmotor i Trollhättan. Den var en licensbyggd och kraftigt ombyggd version av Pratt & Whitney JT8D med svensk efterbrännkammare. RM8A gav 115,6 kN med efterbrännkammare och RM8B i JA 37 gav 125 kN.
Exporterades Viggen till något land?
Nej. Viggen erbjöds bland annat till Belgien, Nederländerna, Danmark, Norge och Indien, men ingen affär blev av. Svenska Flygvapnet var den enda användaren.
Har Saab 9-3 Viggen något med flygplanet att göra?
Bara namnet och symboliken. Bilen byggdes av Saab Automobile 1999–2002 och fick sitt namn efter flygplanet, men tekniken är bilens egen, med en 2,3-liters turbomotor på 225–230 hk.
Bild: AJS 37 Viggen 37098 (SE-DXN) från Försvarsmaktens veteranflyg under en flyguppvisning i Waddington i Storbritannien 2013. Foto: Alan Wilson, Wikimedia Commons, licens CC BY-SA 2.0.
Källor: Saab, ”Viggen – ryggraden i det svenska flygvapnet under tre decennier” (saab.com, 2021) och Saabs historiesidor; Flygvapenmuseum (samlingarna på DigitaltMuseum och pressmeddelande 2017); Wikipedia (Saab 37 Viggen på svenska och engelska, Volvo RM8, Saab 9-3); Sveriges Radio 2 september 2025 om kulturkanon. Uppgifterna kontrollerades i oktober 2026.