Den 19 december 2011 lämnade Victor Muller in en konkursansökan för Saab Automobile vid Vänersborgs tingsrätt. Samma dag var biltillverkaren från Trollhättan, som hade byggt bilar sedan 1949, i konkurs. Men konkursen var slutet på en lång nedförsbacke, inte en plötslig olycka. Saab hade gått med förlust de flesta åren sedan slutet av 1980-talet, bytt ägare flera gånger och levt på lånade pengar i nästan tre år när det tog slut. Här går vi igenom varför, steg för steg.
Kort svar: varför gick Saab i konkurs?
Saab Automobile föll på en kombination av gamla och nya problem:
- För små volymer. Saab sålde aldrig tillräckligt många bilar för att bära kostnaden för att utveckla egna modeller. Förlusterna började redan i slutet av 1980-talet.
- Beroendet av GM. Under General Motors ägande, 1990–2010, byggde Saab-bilarna allt mer på GM:s teknik. När GM sålde Saab behöll GM licenserna till den tekniken.
- Finanskrisen. GM fick själv stora problem 2008 och ville bli av med Saab. Försäljningsprocessen drog ut på tiden och kostade både pengar och kunder.
- En ägare utan egna pengar. Den lilla nederländska sportbilstillverkaren Spyker köpte Saab 2010 med lånade pengar. Försäljningen blev långt lägre än planerat, och redan våren 2011 var kassan tom.
- Räddningen som stoppades. Kinesiska Youngman och Pang Da ville ta över Saab hösten 2011, men GM sa nej till att licenserna för 9-3, 9-5 och 9-4X skulle följa med till kinesiska ägare. Utan den affären fanns inga pengar kvar.
Själva konkursen kom alltså den 19 december 2011. Vad som hände med fabriken och bilarna efteråt tar vi upp i När slutade Saab tillverka bilar? Här håller vi oss till frågan om varför.
Tidslinje: Saab Automobile 1990–2011
| När | Vad hände |
|---|---|
| 1988–1989 | Saabs personbilsdivision går med förlust: 205 miljoner kronor 1988 och nästan 2 miljarder kronor 1989. |
| 1 januari 1990 | Saab Automobile AB bildas. General Motors äger hälften, Saab-Scania den andra hälften. |
| 2000 | GM köper resterande aktier och blir ensam ägare. |
| December 2008 | GM meddelar att Saab inte längre hör till kärnverksamheten och ska säljas. |
| 20 februari 2009 | Saab Automobile går in i företagsrekonstruktion. Den avslutas i augusti 2009. |
| 24 november 2009 | Koenigsegg Group drar sig ur affären om att köpa Saab. |
| 18 december 2009 | GM beslutar att avveckla Saab. |
| 26 januari 2010 | GM och Spyker Cars kommer överens om en försäljning. Affären blir klar den 23 februari. |
| Slutet av mars 2011 | Leverantörer slutar leverera på grund av obetalda fakturor. Den 5 april står fabriken i Trollhättan still. |
| Maj–juni 2011 | Produktionen kommer i gång igen den 27 maj efter pengar från Pang Da och Gemini Investment Fund, men stannar på nytt i början av juni. |
| 7 september 2011 | Saab ansöker om företagsrekonstruktion. Tingsrätten säger nej, men hovrätten beviljar den den 21 september. |
| 28 oktober 2011 | Youngman och Pang Da kommer överens om att köpa hela Saab. |
| 7 november 2011 | GM meddelar att licenserna och leveranserna av 9-4X inte följer med om Saab får kinesiska ägare. |
| 19 december 2011 | Saab Automobile, Saab Automobile Powertrain och Saab Automobile Tools försätts i konkurs. |
Rötterna: för få bilar redan på 1980-talet
Saab var en liten biltillverkare med stora ambitioner. I slutet av 1980-talet räknade ledningen med växande volymer, och en ny fabrik i Malmö togs i drift hösten 1989. Men försäljningen gick åt andra hållet. Malmöfabriken lades ned redan 1991, och personbilsdivisionen gick med stora förluster.
Problemet var att en ny bilmodell kostar ungefär lika mycket att ta fram oavsett hur många man säljer. Ägarna sökte därför en större partner. Det blev General Motors.
GM-åren 1990–2010
Hälften 1990, hela bolaget 2000
Den 1 januari 1990 bildades Saab Automobile AB med GM och Saab-Scania som ägare till hälften var. GM betalade enligt engelska Wikipedia 600 miljoner dollar och fick samtidigt en option att köpa resten inom tio år. Huvudkontoret flyttade från Nyköping till Trollhättan. År 2000 utnyttjade GM optionen och blev ensam ägare.
Delade plattformar och märkliga modeller
Under GM-tiden byggde Saab allt mer på komponenter från koncernen, framför allt från Opel. Den nya Saab 900 från 1994 delade många delar med Opel Vectra, och andra generationen Saab 9-3 från 2003 byggde på GM:s Epsilon-plattform. Det sparade pengar men gjorde bilarna mindre unika.
GM försökte också öka volymerna med bilar som bara var Saab till namnet. Saab 9-2X var en ombyggd Subaru Impreza och Saab 9-7X en SUV på samma grund som Chevrolet Trailblazer. Båda såldes i Nordamerika från 2005 och blev ingen succé. Mer om dem finns i vår artikel om Saab 9-7X och 9-2X.
Förlusterna fortsatte
Saab nådde aldrig målet att sälja 150 000 bilar per år. Enligt svenska Wikipedia var 1995 det sista året bolaget gick med vinst. Dagens Industri räknade ut att förlusterna under GM:s sista åtta år som ägare uppgick till 32,2 miljarder kronor, eller omkring 35 000 kronor per såld bil. Antalet anställda sjönk från 9 482 år 1997 till 4 338 år 2008.
Finanskrisen och den utdragna försäljningen 2008–2010
Finanskrisen slog hårt mot GM, och i december 2008 meddelade koncernen att Saab inte längre hörde till kärnverksamheten. Den svenska regeringen erbjöds att köpa bolaget, men näringsminister Maud Olofsson sa tidigt nej: staten skulle inte äga bilfabriker.
Den 20 februari 2009 gick Saab Automobile in i företagsrekonstruktion. Skulderna uppgick då till omkring 11 miljarder kronor, varav 8 miljarder till GM. Genom ett offentligt ackord skrevs ungefär 10 miljarder kronor av, och rekonstruktionen avslutades i augusti 2009. Under tiden förhandlade GM med sportbilstillverkaren Koenigsegg. Den 24 november 2009 drog sig Koenigsegg ur. BAIC köpte i stället rättigheterna och verktygen för de äldre generationerna av 9-3 och 9-5 för att bygga egna bilar i Kina.
Den 18 december 2009 beslöt GM att avveckla Saab, och i januari 2010 inleddes likvidationen. Två veckor senare kom beskedet att Spyker fick köpa.
Spyker och Victor Muller tar över
Spyker Cars var en liten nederländsk sportbilstillverkare, själv med förluster. Bakom köpet stod Spykers grundare Victor Muller. Affären blev klar den 23 februari 2010. Köpesumman var 74 miljoner dollar kontant plus preferensaktier i Spyker med ett nominellt värde på 326 miljoner dollar.
Pengarna till verksamheten kom till stor del från lån. Den svenska staten gick i borgen för ett lån från Europeiska investeringsbanken (EIB) på drygt 4 miljarder kronor.
Fabriken i Trollhättan hade stått still i ungefär sju veckor under försäljningen när produktionen kom i gång igen den 22 mars 2010. Samtidigt startade serietillverkningen av den nya Saab 9-5 NG, som kom ut till återförsäljarna först i juni. Muller hade först talat om 50 000–60 000 sålda bilar under 2010. Prognosen sänktes flera gånger, och när året var slut hade Saab sålt omkring 30 000 bilar. Siffrorna varierar mellan drygt 28 000 och knappt 32 000 beroende på källa och hur man räknar. För 2011 var målet 80 000 bilar.
Vladimir Antonov – finansiären som stoppades
En person dyker upp gång på gång i Saabs sista år: den ryske bankiren Vladimir Antonov. Via den litauiska banken Snoras, där han var huvudägare, köpte han 2007 knappt 30 procent av Spyker och blev dess största ägare. När Spyker ville köpa Saab blev det ett problem. Uppgifter om kopplingar till organiserad brottslighet, som Antonov själv förnekade, gjorde att GM vägrade gå vidare så länge han var inblandad. Ett villkor för affären i januari 2010 var att Antonov lämnade Spyker både som delägare och långivare.
När pengarna tog slut våren 2011 ville Antonov komma tillbaka som delägare i Saab. EIB, som hade lånat ut pengarna med statlig garanti, sa nej i juli 2011. Riksgäldens generaldirektör Bo Lundgren kritiserade EIB hårt för hur banken hade hanterat frågan.
I november 2011 kollapsade Antonovs affärsimperium. Litauen tog över banken Snoras den 16 november, och den 24 november greps Antonov i London på en europeisk arresteringsorder. Han dömdes senare för bedrägeri i Ryssland 2019 och för förskingring i Lettland 2021. Antonov-frågan gjorde det svårare för Saab att hitta nya pengar.
Våren och sommaren 2011: pengarna tar slut
I början av 2011 räckte inte pengarna längre. I slutet av mars började leverantörer stoppa sina leveranser eftersom fakturorna inte betalades, och den 5 april stod fabriken i Trollhättan still. Sedan följde en rad räddningsförsök:
- Hawtai: Den 3 maj presenterades ett avtal med den kinesiska biltillverkaren Hawtai. Det sprack redan den 12 maj.
- Pang Da och Gemini: Den kinesiska bilhandlaren Pang Da förskottsbetalade en order på knappt 2 000 bilar, och Gemini Investment Fund sköt till pengar. Produktionen startade igen den 27 maj men stannade i början av juni när materialet tog slut.
- Fastigheterna: I slutet av juni kunde Saab inte betala lönerna. Hälften av fastigheterna såldes till en investerargrupp ledd av Hemfosa.
- Kronofogden: Den 17 augusti började Kronofogden mäta ut Saabs tillgångar för obetalda skulder.
Samtidigt kom ett större bud. I juni kom Youngman, en kinesisk tillverkare av bussar och lastbilar, och Pang Da överens med Swedish Automobile om att köpa 54 procent av ägarbolaget för 245 miljoner euro. Swedish Automobile var det nya namnet på Spyker, som hade sålt sportbilsdelen för att koncentrera sig helt på Saab. Godkännandena från myndigheter och GM dröjde.
Rekonstruktionen hösten 2011
Den 7 september 2011 ansökte Saab om företagsrekonstruktion vid Vänersborgs tingsrätt, för andra gången på två och ett halvt år. Tingsrätten sa nej dagen efter, eftersom det var oklart hur verksamheten skulle finansieras. Fackförbunden Unionen och Ledarna lämnade in konkursansökningar på grund av uteblivna löner, och IF Metall gjorde detsamma en vecka senare. Den 21 september ändrade hovrätten för Västra Sverige tingsrättens beslut och godkände rekonstruktionen, med advokaten Guy Lofalk som rekonstruktör.
Under rekonstruktionen betalades lönerna genom den statliga lönegarantin. Den 21 oktober begärde Lofalk att rekonstruktionen skulle avbrytas eftersom pengarna saknades. En vecka senare, den 28 oktober, presenterade Swedish Automobile en ny affär: Youngman och Pang Da skulle köpa hela Saab Automobile för 100 miljoner euro. Lofalk drog då tillbaka sin begäran.
GM sätter stopp för de kinesiska köparna
Här kom det avgörande hindret. Saab 9-3 och 9-5 byggde på teknik som GM ägde, och Saab fick bara använda den under licens. 9-4X byggdes dessutom av GM i Mexiko. Den 7 november 2011 meddelade GM att licenserna inte skulle förnyas och leveranserna av 9-4X upphöra om Saab såldes till Youngman och Pang Da. GM samarbetade själv med statliga SAIC i Kina och ville inte att tekniken skulle hamna hos kinesiska konkurrenter.
Saab och Youngman försökte hitta vägar runt problemet. Ett förslag var att Youngman skulle låna ut pengar som bara skulle omvandlas till ägande när Saab inte längre använde GM:s teknik. GM sa nej även till det. Den sista lösningen avvisades helgen före konkursen, och då drog sig också Youngman ur.
Konkursen den 19 december 2011
Måndagen den 19 december 2011 lämnade Victor Muller personligen in konkursansökan för Saab Automobile och dotterbolagen Saab Automobile Powertrain och Saab Automobile Tools. Vänersborgs tingsrätt beviljade den samma dag. GM:s nej beskrev Muller som ”den sista spiken i kistan”. Omkring 3 600 anställda förlorade jobbet.
När konkursförvaltarna lämnade in bouppteckningarna i april 2012 blev omfattningen tydlig. Skulderna i de tre bolagen uppgick till cirka 13 miljarder kronor, medan tillgångarna var värda omkring 3,6 miljarder. Bristen blev alltså ungefär 9,4 miljarder kronor. Underleverantörerna hade fordringar på 2,3 miljarder kronor som de inte väntades få tillbaka, och staten hade betalat ut omkring 870 miljoner kronor i lönegaranti under rekonstruktionen och konkursen.
Efteråt stämde Spyker GM i USA på 3 miljarder dollar och hävdade att GM olagligt hade stoppat räddningen. En amerikansk federal domstol ogillade stämningen i juni 2013 och slog fast att GM hade haft rätt att stoppa affären. Domen fastställdes av appellationsdomstolen 2014.
Vem köpte Saab efter konkursen?
Konkursboet lockade flera budgivare, bland dem indiska Mahindra och kinesiska Youngman. Den 13 juni 2012 meddelade konkursförvaltarna att National Electric Vehicle Sweden (NEVS) skulle köpa Saab Automobiles tillgångar, och affären blev klar under sensommaren 2012. I köpet ingick fabriken i Trollhättan, rättigheterna till Saab 9-3 och den nya Phoenix-plattformen, men inte rätten att använda griffen. NEVS byggde ett mindre antal Saab 9-3 Aero 2013–2014 innan även den satsningen tog slut.
Hur det gick för NEVS kan du läsa om i Elbil från Saab: NEVS 9-3, och vem som äger namnet Saab, griffen och reservdelsföretaget i dag reder vi ut i Vem äger Saab idag? Hela den längre historien, från flygplanen 1937 till de sista bilarna, finns i Saabs historia från flygplan till bilar.
Kan man köpa och äga en Saab i dag?
Ja. Konkursen betydde slutet för nya bilar, men inte för de bilar som redan fanns. Reservdelsverksamheten var ett eget bolag och gick inte i konkurs med Saab Automobile. Den ingår i dag i Hedin Mobility Group, och delar finns också hos vanliga reservdelsbutiker. Var du hittar dem går vi igenom i Reservdelar till Saab – var hittar man dem?.
Vill du köpa en Saab, börja med vår köpguide för begagnad Saab. Ska bilen finansieras med lån lönar det sig att jämföra räntor innan du skriver på. Det finns sajter som visar billån för Saab, och både Låneguiden och Comparia jämför lån från flera långivare. Glöm inte heller försäkringen. Premien för en äldre bil kan skilja mycket mellan bolagen, så jämför bilförsäkringar och läs vår guide om försäkring för Saab.
Vanliga frågor
När gick Saab i konkurs?
Saab Automobile försattes i konkurs den 19 december 2011 av Vänersborgs tingsrätt, samma dag som bolaget självt lämnade in ansökan. Dotterbolagen Saab Automobile Powertrain och Saab Automobile Tools gick i konkurs samtidigt.
Varför gick Saab i konkurs?
Saab hade gått med förlust i många år och sålde för få bilar. Under Spyker tog pengarna slut våren 2011, och den sista räddningen, en försäljning till kinesiska Youngman och Pang Da, stoppades av GM, som ägde tekniken i bilarna.
Vem ägde Saab när det gick i konkurs?
Saab Automobile ägdes av det nederländska bolaget Swedish Automobile N.V., som fram till 2011 hette Spyker Cars. Bolagets vd och största ägare var Victor Muller.
Vem köpte Saab efter konkursen?
National Electric Vehicle Sweden (NEVS) köpte konkursboet 2012, med fabriken i Trollhättan och rättigheterna till Saab 9-3. Försvarskoncernen Saab AB äger namnet Saab och lät NEVS använda det under licens fram till 2014.
Hur stora var Saabs skulder vid konkursen?
Enligt konkursbouppteckningarna från april 2012 uppgick skulderna till cirka 13 miljarder kronor och tillgångarna till cirka 3,6 miljarder kronor.
Var det GM:s fel att Saab gick i konkurs?
Spyker ansåg det och stämde GM på 3 miljarder dollar. En amerikansk domstol ogillade stämningen 2013 och kom fram till att GM hade rätt att stoppa affären. GM:s nej var den utlösande faktorn, men Saabs problem var betydligt äldre.
Bild: Saab Automobiles fabrik i Trollhättan, fotograferad från luften i juni 2009. Foto: Saab Automobile AB, Wikimedia Commons, licens CC BY 3.0.
Källor: Wikipedia (Saab Automobile på svenska och engelska, Bankruptcy of Saab Automobile, Vladimir Antonov); BBC, ”Saab files for bankruptcy in Sweden” (19 december 2011); Reuters, ”Saab heads for scrapyard as long rescue quest fails” (19 december 2011); BBC och Reuters om GM:s besked den 7 november 2011; SvD/TT, ”Saab har skulder på 13 miljarder” och Dagens Industri, ”Saab saknar 9,4 miljarder” (10 april 2012). Uppgifterna kontrollerades i oktober 2026.