Saab 35 Draken var Sveriges första riktiga överljudsflygplan och ett av de mest särpräglade stridsflygplan som byggts. Med sin dubbla deltavinge flög det första gången 1955, nådde dubbla ljudhastigheten 1960 och tjänstgjorde i det svenska flygvapnet i nästan fyra decennier. Draken blev också Saabs första stora exportframgång inom militärflyget. Här går vi igenom historien, versionerna, tekniken och var du kan se en Draken i dag.
Saab 35 Draken i korthet
Draken konstruerades och byggdes av Saab i Linköping som ett jaktflygplan för Flygvapnet. Det skulle ersätta J 29 Tunnan, jaktversionen av J 32 Lansen och J 34 Hawker Hunter.
- Första flygning: 25 oktober 1955 från Saabs flygfält i Linköping, med flygprovchefen Bengt Olow som pilot.
- Dubbla ljudhastigheten: 15 januari 1960, som första svenska flygplan.
- Leveranser till Flygvapnet: från december 1959.
- Antal: drygt 600 flygplan, varav mer än 500 användes i Sverige.
- Användare: Sverige, Danmark, Finland och Österrike.
- Ur svensk tjänst: 1998. Österrike flög Draken till 2005.
Namnet har ingenting med det eldsprutande sagodjuret att göra. Sett rakt uppifrån påminner flygplanet om en flygande drake, alltså en pappersdrake av det slag som barn flyger med i vinden.
Varför Sverige behövde Draken
Kring 1950 stod det klart att Flygvapnet behövde ett nytt jaktflygplan. Hotet var bombflygplan som kunde bära kärnvapen och flög högt och snabbt. Det nya planet måste snabbt kunna stiga till hög höjd och bekämpa bombförbanden innan de nådde svenskt luftrum. Det skulle ha radar, flyga snabbare än ljudet, ha lång räckvidd och kunna bära jaktrobotar. Dessutom skulle det, precis som alla svenska stridsflygplan, kunna starta och landa på vägbaser.
Draken blev en del av ett större system. Samtidigt byggdes stridsledningssystemet STRIL 60 och bassystemet Bas 60 upp. Från versionen J 35B kunde flygplanen ta emot målinformation och kommandon från marken via digital dataöverföring, något som var mycket avancerat i början av 1960-talet.
Dubbeldeltavingen och Lilldraken
Chefskonstruktör var Erik Bratt. Hans grupp valde en smal flygkropp med en så kallad dubbeldeltavinge. Innervingen hade kraftig pilform och gav goda egenskaper i hög fart. Den övergick i en tunnare yttervinge med mindre pilform och större spännvidd, som gav goda egenskaper i låg fart. Den tjocka innervingen gav också plats för bränsle, landställ och vapen.
Formen var helt oprövad, och arbetet gjordes enligt Saab fortfarande med papper och penna, enkla räknemaskiner och räknestickor. Vingen provades först på en linstyrd modell med pulsmotor som filmades när den flög i cirkel. Därefter byggdes provflygplanet Saab 210 i ungefär 70 procents skala. Det flög första gången i januari 1952 och fick smeknamnet Lilldraken. Saab 210 användes bara för flygningar under ljudhastigheten och finns i dag på Flygvapenmuseum i Linköping.
Superstall och kort parad
Dubbeldeltavingen hade en baksida. Vid mycket hög anfallsvinkel kunde flygplanet hamna i ett så kallat superstall, där det snabbt förlorade all fart och föll okontrollerat medan nosen pendlade upp och ned. Flygvapnet hanterade det med särskild utbildning, där piloterna fick lära sig både att undvika och att häva förloppet, med en specialutrustad tvåsitsig Sk 35C. Ur den träningen kom manövern kort parad, där piloten avsiktligt reser nosen kraftigt så att flygplanet bromsar in på några sekunder. Manövern är i dag mer känd som kobran.
Från prototyp till dubbla ljudhastigheten
Den första prototypen lyfte den 25 oktober 1955. I Saabs pressmeddelande samma dag beskrevs flygningen kort: start och landning på Saabs flygfält i Linköping, och allt förlöpte planenligt. Den första seriebyggda versionen, J 35A, började levereras till Flygvapnet i december 1959. Bråvalla flygflottilj F 13 i Norrköping blev först med att flyga typen.
Den 15 januari 1960 flög provflygaren Erik Dahlström en Draken i dubbla ljudhastigheten. Det var första gången ett svenskt flygplan nådde den farten. Samme Dahlström flög sju år senare Saab 37 Viggen för första gången.
Versionerna: från J 35A till J 35J
Draken byggdes i flera versioner för Flygvapnet. Bokstaven J står för jakt, S för spaning och Sk för skolflygplan.
| Version | Typ | Antal | Levererad | Kommentar |
|---|---|---|---|---|
| J 35A | Jakt | 90 | 1959–1961 | Rolls-Royce Avon 200 (RM 6B), finns med kort och lång bakkropp |
| J 35B | Jakt | 73 | 1962–1963 | Ny radar och sikte, kopplad till STRIL 60 |
| Sk 35C | Skolflygplan, två säten | 25 | 1961–1962 | Ombyggda J 35A, obeväpnade |
| J 35D | Jakt | 120 | 1963–1964 | Starkare Avon 300 (RM 6C), två automatkanoner |
| S 35E | Fotospaning | 59 | 1965–1968 | 30 nybyggda och 29 ombyggda J 35D, kameror i stället för radar |
| J 35F | Jakt | 230 | 1965–1972 | Jaktrobotar, ny radar, en automatkanon |
| J 35J | Jakt | 67 | 1987–1991 | Livstidsförlängda J 35F |
J 35A och J 35B
J 35A var den första serieversionen. Motorn var en licensbyggd Rolls-Royce Avon 200, i Sverige kallad RM 6B, med svensk efterbrännkammare. De första 65 flygplanen hade kort bakkropp. Flygvapnet insåg sedan att topphöjden på omkring 13 000 meter inte räckte, och resten fick en längre bakkropp med plats för en bättre efterbrännkammare. Varianterna kallades Adam kort och Adam lång. J 35B fick bättre radar och sikte och var den första versionen som kunde ta emot styrdata från STRIL 60.
J 35D och S 35E
J 35D fick den kraftigare motorn RM 6C, en licensbyggd Rolls-Royce Avon 300, som gav 77,3 kN med efterbrännkammare. Den var också den sista svenska jaktversionen med två automatkanoner. Spaningsversionen S 35E byggde på J 35D men saknade både radar och beväpning. I stället satt kameror i nosen och flygkroppen. S 35E flögs vid Södermanlands flygflottilj F 11 och Norrbottens flygflottilj F 21.
J 35F och J 35J
J 35F blev den mest tillverkade versionen. Den hade integrerade radar-, siktes- och robotsystem och kunde bära jaktrobotarna Rb 27 och Rb 28. För att få plats med elektroniken togs den ena automatkanonen bort. Den senare varianten J 35F2 fick en infraröd sensor under nosen. När JAS 39 Gripen försenades beslutade man att livstidsförlänga 67 flygplan till J 35J. De fick modernare elektronik, två extra robotfästen och större bränslekapacitet. Det var J 35J som blev den sista svenska Draken.
Tekniska data för Saab 35 Draken (J 35J)
| J 35J | |
|---|---|
| Besättning | 1 (Sk 35C: 2) |
| Längd | 15,34 m |
| Spännvidd | 9,42 m |
| Höjd | 3,89 m |
| Vingyta | ca 50 m² |
| Startvikt | ca 10 500 kg |
| Motor | Volvo Flygmotor RM 6C (licensbyggd Rolls-Royce Avon 300) med efterbrännkammare |
| Dragkraft med efterbrännkammare | ca 77–78 kN (uppgifterna varierar mellan källor) |
| Toppfart | Mach 2 |
Export till Danmark, Finland och Österrike
Draken blev det första svenska militärflygplanet med betydande exportframgångar. Danmark tecknade den första ordern 1968. Danskarna ville främst ha ett attack- och spaningsflygplan och fick totalt 51 flygplan: 20 F-35 för attack, 20 RF-35 för spaning och 11 tvåsitsiga TF-35. De första levererades till flygbasen Karup den 1 september 1970, och de sista danska Draken flög 1993.
Finland beställde 1970 tolv nya Draken av versionen 35XS, som monterades på licens av Valmet. Därtill köpte Finland begagnade J 35B, Sk 35C och J 35F från Sverige. De finska Draken flögs fram till 2000.
Österrike köpte 1985 24 begagnade J 35D som Saab byggde om och renoverade. De fick beteckningen J 35Ö och flögs till Österrike 1988–1989. Österrike blev det sista landet som använde Draken militärt, fram till 2005. Sex före detta danska Draken användes dessutom vid provflygarskolan National Test Pilot School i Mojave i Kalifornien.
I svensk tjänst 1959–1998
Draken var under lång tid ryggraden i det svenska luftförsvaret. Typen flögs vid flera flottiljer runt om i landet, och vid Skånska flygflottiljen F 10 i Ängelholm flög olika versioner av Draken från 1964 till 1998, i hela 34 år. Från slutet av 1970-talet ersattes Draken successivt av jaktversionen JA 37 av Saab 37 Viggen. Viggen fick för övrigt en fällbar fena för att få plats i hangarer byggda för den lägre Draken.
Tjänstgöringen kostade också liv. Under åren i svensk tjänst förlorades 119 flygplan i haverier, enligt sammanställningar som återges på svenska Wikipedia. Det första svåra haveriet inträffade i juni 1960. Den sista operativa J 35J togs ur tjänst vid F 10 i december 1998.
Draken i dag: veteranflyg och museer
En Draken flyger fortfarande i Sverige. J 35J nummer 35556, med anropssignalen Johan 56 och den civila registreringen SE-DXR, flygs av Swedish Air Force Historic Flight och är baserad på Skaraborgs flygflottilj F 7 i Såtenäs. Sedan 2017 ägs flygplanet av Saab. Det är samma flygplan som syns på bilden i den här artikeln, fotograferat under en flyguppvisning i England 2019.
Alla svenska versioner finns bevarade av Flygvapenmuseum i Linköping. Flera exemplar, bland annat J 35A, J 35B, Sk 35C, J 35D, S 35E och J 35J, är deponerade på Österlens flygmuseum i Skåne. Hur Saab gick från flygplan till bilar kan du läsa om i Saabs historia från flygplan till bilar, och hur försvarskoncernen ser ut i dag i Saab i förändring till framtidens försvar.
Från flygplan till bil
Draken utvecklades samtidigt som Saabs bilfabrik i Trollhättan byggde de första Saab 92. Det var samma företag, och flygarvet syntes länge i bilarnas aerodynamik och tekniska lösningar. Den mest direkta kopplingen till flygplanen kom dock senare, när Saab gav 9-3 Viggen namn efter efterföljaren till Draken. Vill du göra din egen 9-3 till en Viggen hittar du artikelnumren i guiden Bygga om till Viggen.
Funderar du på att köpa en klassisk Saab, börja med vår köpguide för begagnad Saab. Läs också om försäkring för Saab, och jämför bilförsäkringar innan du tecknar, eftersom premien för äldre bilar kan skilja mycket mellan bolagen.
Vanliga frågor
När flög Saab 35 Draken första gången?
Den 25 oktober 1955 från Saabs flygfält i Linköping. Piloten var Saabs flygprovchef Bengt Olow.
Hur många Saab 35 Draken byggdes?
Drygt 600. Saab anger att 611 Draken byggdes i Linköping 1954–1976, och i ett pressmeddelande från 2005 att totalt 612 tillverkades, varav 12 på licens i Finland. Andra källor anger något högre siffror beroende på hur provflygplan räknas. Mer än 500 användes av det svenska flygvapnet.
Hur snabb var Draken?
Draken var konstruerad för att flyga i dubbla ljudhastigheten, Mach 2. Den 15 januari 1960 blev den det första svenska flygplanet som nådde den farten.
När slutade Flygvapnet att flyga Draken?
Den sista operativa J 35J togs ur tjänst vid F 10 i Ängelholm i december 1998. I dag flygs ett exemplar, J 35J 35556 (SE-DXR), av Swedish Air Force Historic Flight.
Vilka länder har använt Draken?
Sverige, Danmark, Finland och Österrike. Österrike var sist och flög Draken till 2005. Före detta danska flygplan användes också av en provflygarskola i USA.
Varför heter flygplanet Draken?
Sett uppifrån liknar det en flygande drake, alltså en pappersdrake. Namnet har inget med sagodjuret att göra.
Bild: J 35J Draken 35556 (SE-DXR) från Swedish Air Force Historic Flight under Bournemouth Air Festival i augusti 2019. Foto: Steve Lynes, Wikimedia Commons, licens CC BY 2.0.
Källor: Saab, ”Saab 35 Draken – första svenska flygplan i dubbla ljudhastigheten” (saab.com, 2021), Saabs pressmeddelande ”Draken – 50 år i luften” (2005) och Saabs historiesidor; Flygvapenmuseum (samlingarna och utställningstexten om J 35A 35051, DigitaltMuseum); Österlens flygmuseum; Wikipedia (Saab 35 Draken på svenska och engelska). Uppgifterna kontrollerades i oktober 2026.