Saab Sonett är det närmaste Saab kom en riktig sportbil. Namnet användes för tre olika bilar: den öppna tävlingsbilen Sonett I från 1956, glasfiberkupén Sonett II med tvåtaktsmotor eller V4 från 1966, och den kilformade Sonett III som byggdes fram till 1974. Sammanlagt blev det drygt 10 000 bilar, och de flesta skeppades till USA. Här går vi igenom alla tre generationerna, hur många som tillverkades, tekniska data och vad en Saab Sonett kostar idag om du vill köpa en.
Saab Sonett i korthet
- Sonett I (Saab 94): öppen tvåsitsig tävlingsbil, visad 1956. Bara sex exemplar byggdes.
- Sonett II (Saab 97): kupé med glasfiberkaross och trecylindrig tvåtaktsmotor, 1966–1967. 258 exemplar.
- Sonett V4: samma bil med Fords V4-motor på 1,5 liter, 1967–1969. Drygt 1 600 exemplar.
- Sonett III: ny front och akter, uppfällbara strålkastare och golvväxel, 1970–1974. 8 368 exemplar.
- Tillverkning: Sonett I byggdes i Åsaka utanför Trollhättan, Sonett II, V4 och III hos ASJ i Arlöv utanför Malmö.
Namnet brukar förklaras med uttrycket ”så nätt den är”, och enligt flera källor var det formgivaren Sixten Sason som kom på det. Gemensamt för alla Sonetter är att de bygger på teknik från Saabs vanliga personbilar – motor, växellåda och hjulupphängning kom från 93, 95 och 96 – men har lätta karosser av glasfiberarmerad plast.
Sonett I (1956) – tävlingsbilen som aldrig gick i serie
Idén kom från Rolf Mellde, motorutvecklare på Saab och framgångsrik rallyförare. I mitten av 1950-talet började han planera en liten och lätt tävlingsbil, eftersom han inte trodde att de vanliga Saabarna skulle räcka till internationellt. Bilen byggdes vid sidan av den ordinarie verksamheten, i en lada i Åsaka utanför Trollhättan, med en budget på 75 000 kronor.
Konstruktionen var ovanlig för sin tid. Chassit bestod av slutna lådor i lättmetall som nitades ihop, ungefär som i ett flygplan, och karossen gjordes i glasfiber. Motorn var en trecylindrig tvåtaktare på 748 cm³ med 57,5 hk, och drivpaketet vändes så att växellådan hamnade framför motorn. Torrvikten var omkring 500 kilo.
Saab Sonett Super Sport, eller Saab 94, visades på Stockholms bilsalong den 16 mars 1956. Planen var att bygga en mindre serie, men inför 1958 ändrades tävlingsreglerna så att Saab kunde tävla med trimmade standardbilar i stället. Därmed försvann behovet av en specialbyggd sportbil, och det blev bara sex exemplar. Bil nummer 1 fick ett sent efterspel: i september 1996 satte Erik Carlsson svenskt hastighetsrekord i klassen upp till 750 cm³ med 159,4 km/h i den renoverade bilen.
Två Sonett I finns på Saabs bilmuseum i Trollhättan, enligt Club Sonett Sweden. Läs mer om museet och samlingen i vår guide till Saab Car Museum i Trollhättan.
Sonett II och Sonett V4 (1966–1969)
I början av 1960-talet sålde små europeiska sportbilar från bland annat MG och Triumph mycket bra i USA, och Saabs amerikanska återförsäljare ville ha något liknande. Saab lät ta fram två prototyper. Sixten Sason ritade Catherina, och Björn Karlström, som tidigare ritat mopeden Crescent 2000, tog fram MFI 13 tillsammans med Malmö Flygindustri. Valet föll på MFI 13, men den fick arbetas om rejält innan den kunde byggas i serie.
Sonett II med tvåtaktsmotor
Sonett II, som internt hette Saab 97, presenterades 1966 och byggdes av ASJ (AB Svenska Järnvägsverkstäderna) i Arlöv. Det var en tvåsitsig kupé med glasfiberkaross, inbyggd störtbåge och en framdel som fälldes framåt i ett stycke, vilket gjorde det enkelt att komma åt motor och hjulupphängning. Motorn var en trecylindrig tvåtaktare på 841 cm³ med 60 hk. Växelspaken satt på rattstången och växellådan hade frihjul, precis som i de vanliga Saabarna.
Bilen blev dyrare än de amerikanska återförsäljarna hade önskat, och tvåtaktsmotorn fick allt svårare att klara de amerikanska avgaskraven. Efter bara 258 exemplar var det slut, så en tvåtakts-Sonett är mycket sällsynt idag.
Sonett V4
När Saab hade infört Fords V4-motor på 1 498 cm³ i 95 och 96 flyttade samma motor in i Sonetten under årsmodell 1967, från chassinummer 259. Den gav 65 hk men var för hög för den låga huven, så bilen fick en kraftig bula på motorhuven. Bulan satt dessutom lite förskjuten åt höger för att inte skymma sikten för föraren. Den kritiserades både av motorpressen och inom Saab, och var en av anledningarna till att bilen gjordes om inför 1970.
Sonett V4 byggdes i drygt 1 600 exemplar fram till 1969, och totalt blev det 1 868 Sonett II och V4.
Sonett III (1970–1974) – den sista Saab-sportbilen
Till Sonett III gav Saab uppdraget till den italienske formgivaren Sergio Coggiola. Mittpartiet från Sonett II skulle behållas för att hålla nere kostnaderna, och Coggiolas förslag fick anpassas av Saabs egen Gunnar A. Sjögren. Resultatet blev en lägre och mer kilformad bil med uppfällbara strålkastare som sköttes med en spak, en bakruta som gick att öppna och, efter önskemål från USA, golvväxel i stället för rattväxel. Flipfronten försvann, och motorn nås i stället via en liten lucka i huven.
Sonett III visades på bilsalongen i New York i april 1970. De första årsmodellerna hade V4-motorn på 1,5 liter. Från årsmodell 1971 användes en 1,7-litersmotor, men på grund av de amerikanska avgasreglerna blev effekten inte högre, utan låg kvar på omkring 65 hk. Toppfarten var cirka 165 km/h och 0–100 km/h tog ungefär 13–14 sekunder beroende på källa.
Under årsmodell 1973 fick bilen stora energiupptagande stötfångare för att klara de amerikanska kraven. Försäljningen gick dåligt, inte minst under oljekrisen, och skärpta avgaskrav gjorde det dyrt att fortsätta. Tillverkningen upphörde hösten 1974. Saab gjorde visserligen skisser på en efterföljare, men någon Sonett IV blev det aldrig.
Sonett III var i första hand en exportbil. I Sverige kostade den 28 500 kronor i december 1971, enligt Teknikens Värld, men den såldes bara i mån av tillgång. Årsmodell 1972 är ett undantag, eftersom en hel del av de bilarna såldes på hemmamarknaden.
Tekniska data för Saab Sonett I, II, V4 och III
Tabellen sammanfattar de viktigaste uppgifterna per generation. Källorna skiljer sig något åt när det gäller vikt och effekt, så siffrorna ska ses som ungefärliga.
| Modell | År | Motor | Effekt | Vikt (ca) | Toppfart (ca) | Antal |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Sonett I (Saab 94) | 1956 | 748 cm³, 3 cyl. tvåtakt | 57,5 hk | 500 kg | 159 km/h | 6 |
| Sonett II (Saab 97) | 1966–1967 | 841 cm³, 3 cyl. tvåtakt | 60 hk | 660–710 kg | 150 km/h | 258 |
| Sonett V4 | 1967–1969 | 1 498 cm³, Ford V4 | 65 hk | 770 kg | 160 km/h | ca 1 610 |
| Sonett III | 1970–1974 | 1 498 / 1 698 cm³, Ford V4 | ca 65 hk | 880–930 kg | 165 km/h | 8 368 |
Hur många Saab Sonett tillverkades?
Räknar man de seriebyggda bilarna, alltså Saab 97 i form av Sonett II, V4 och III, blev det 10 236 exemplar enligt Gunnar A. Sjögrens bok The Saab Way, som citeras av Wikipedia. Club Sonett Sweden anger i sin köpguide 10 219 bilar. Lägger man till de sex Sonett I hamnar man på drygt 10 200 Sonetter totalt.
Sonett III var den överlägset vanligaste. Produktionen per årsmodell var 303 bilar 1970, 1 265 bilar 1971, 2 000 bilar 1972, 2 300 bilar 1973 och 2 500 bilar 1974.
Den stora majoriteten exporterades till USA. Enligt Club Sonett Sweden finns det idag drygt 300 Sonetter av de olika modellerna kvar i Sverige. Vill du se hur Sonetten passar in bland Saabs övriga bilar finns hela modellprogrammet i vår guide till Saabs modeller från 92 till 9-5.
Sonett på tävlingsbanan
Enligt en köpguide i Bilsport är Sonetten märkligt nog den Saab-modell som har tävlat minst, trots att den är märkets enda riktiga sportbil. Rallysegrarna kom i stället med 93, 96 och senare 99. I USA kördes Sonett II och V4 dock i Sports Car Club of Americas klasser mot bland annat Austin-Healey Sprite och Triumph Spitfire, och 2011 nådde en tvåtakts-Sonett II 109 miles i timmen, ungefär 175 km/h, på Bonneville Salt Flats. Mer om Saabs tävlingshistoria, från Erik Carlsson till rallycross, hittar du i Saabs historia inom motorsporten.
Vad kostar en Saab Sonett idag?
Det finns inget officiellt prisindex för Sonett i Sverige, och skick, historik och originalitet spelar stor roll. Siffrorna nedan kommer från genomförda auktioner och prisguider och ska ses som en ungefärlig fingervisning, inte som ett värde på en enskild bil.
Priser i Sverige
Under 2024–2026 har flera Sonett III av årsmodell 1972 gått på Bilweb Auctions, där reservationspriset uppnåddes. Slutbuden låg på ungefär 168 000–275 000 kronor. Den dyraste var en bil med dokumenterad totalrenovering, och en välbevarad bil som sålts ny i Sverige och haft få ägare gick för omkring 220 000 kronor. En bil som importerats från USA och fått en trimmad motor gick för omkring 168 000 kronor.
Det är en tydlig ökning. I Bilsports köpguide från år 2000, som Club Sonett Sweden publicerar, bedömdes en mycket bra Sonett III kosta omkring 75 000–90 000 kronor, och Sonett V4 och tvåtaktarna ännu mer.
Priser i USA
I USA, där de flesta bilarna finns, är Sonett III fortfarande en relativt billig klassiker. Hagerty angav i mars 2025 att en Sonett III i absolut toppskick (concoursskick) värderas till omkring 25 400 dollar för årsmodell 1970–1973 och 23 800 dollar för de senare bilarna med de stora stötfångarna. Vanliga bruksbilar går betydligt billigare: i Hagertys databas finns två Sonett III som såldes på nätauktion i maj och juni 2025 för omkring 7 200 respektive 13 400 dollar.
Sonett I säljs i praktiken aldrig. Av sex byggda bilar finns fem kvar enligt Hagerty, och flera av dem står på museer.
Köpa en Saab Sonett – det här ska du tänka på
Var hittar man en Sonett till salu?
Med bara några hundra Sonetter i Sverige dyker de inte upp ofta. Håll koll på annonssajter och veteranbilsauktioner, men den bästa vägen är ofta via Club Sonett Sweden, som har en egen köp- och säljdel och medlemmar som känner till de flesta bilarna i landet. Läs mer om klubben och andra föreningar i vår artikel om Saab-klubbar i Sverige. Många Sonett III har importerats från USA. Enligt Bilweb Auctions har högre priser i USA och dyra frakter gjort importen mindre lönsam på senare år, så en bil som redan finns i Sverige kan vara ett enklare och billigare alternativ.
Kontrollera chassi, kaross och delar
- Underredet: Glasfiberkarossen rostar inte, men stålchassit under kan göra det. Titta särskilt på trösklar och golv, där äldre svetsreparationer är vanliga.
- Karossen: Leta efter sprickor och bubblor i glasfibern och lacken. Lagningar i glasfiber är ett annat hantverk än plåtarbete.
- Inredning och detaljer: Sonett-specifika delar som klädsel, lister och karossdelar är svåra att hitta. En komplett bil är värd mer än en billigare bil som saknar delar.
- Mekaniken: Motor, växellåda och många slitdelar delas med Saab 95 och 96, så det mesta mekaniska går att få tag på. Lyssna efter missljud från frihjulet och kontrollera att växellådan fungerar.
- Strålkastarna på Sonett III: De fälls upp manuellt med en spak. Kontrollera att mekanismen fungerar och att båda lyktorna kommer upp ordentligt.
Club Sonett Sweden har ett eget reservdelslager med Sonett-specifika delar som medlemmar kan köpa ifrån, och klubben låter även nytillverka vissa delar. För vanliga Saab-delar kan du läsa vår guide om reservdelar till Saab.
Skatt, besiktning, försäkring och finansiering
Alla Sonetter är över 50 år gamla. Det innebär att de är fria från fordonsskatt och från kontrollbesiktning, förutsatt att bilen har en godkänd besiktning från de senaste två kalenderåren. Bilen måste ändå vara i trafiksäkert skick. Detaljerna finns i vår genomgång av skatt, besiktning och försäkring för äldre Saab.
En Sonett körs sällan som vardagsbil, och en veteranbilsförsäkring är ofta betydligt billigare än en vanlig bilförsäkring. Villkoren varierar, till exempel krav på klubbmedlemskap och begränsad körsträcka, så det lönar sig att jämföra bilförsäkringar innan du köper. Med auktionspriser på omkring 170 000–275 000 kronor väljer många också att finansiera köpet. Jämför i så fall räntor och villkor, till exempel via en jämförelse av billån för Saab, och räkna med en buffert för renovering och delar.
Vanliga frågor
Hur många Saab Sonett tillverkades?
Av de seriebyggda Sonett II, V4 och III tillverkades 10 236 exemplar enligt Wikipedia, medan Club Sonett Sweden anger 10 219. Till det kommer sex Sonett I från 1956. Sonett III är vanligast med 8 368 bilar.
Vad kostar en Saab Sonett III idag?
På svenska auktioner har Sonett III av årsmodell 1972 sålts för ungefär 168 000–275 000 kronor under 2024–2026. Priset beror mycket på skick och historik. I USA värderar Hagerty en Sonett III i toppskick till omkring 24 000–25 000 dollar.
Vilken motor har Saab Sonett?
Sonett I och Sonett II har trecylindriga tvåtaktsmotorer på 748 respektive 841 cm³. Sonett V4 och Sonett III har Fords V4-motor på 1,5 liter, och Sonett III från årsmodell 1971 har en 1,7-litersmotor. Effekten ligger på 57,5–65 hk.
Var tillverkades Saab Sonett?
Sonett I byggdes i Åsaka utanför Trollhättan. Sonett II, V4 och III tillverkades av ASJ i Arlöv utanför Malmö.
Såldes Saab Sonett i Sverige?
Ja, men i begränsad omfattning. De flesta bilarna exporterades till USA. En hel del av Sonett III av årsmodell 1972 såldes dock ny i Sverige, och idag finns drygt 300 Sonetter kvar i landet enligt Club Sonett Sweden.
Bild: Saab Sonett III av årsmodell 1974 vid Lime Rock Park i USA, september 2021. Foto: Mr.choppers, Wikimedia Commons, licens CC BY-SA 3.0 (nedskalad).
Källor: Club Sonett Sweden (sonettclub.se, bland annat Sonettmodeller en summering, Saab Sonett I, Saab Sonett III och Köpguide); Wikipedia (Saab Sonett på svenska och engelska); Hagerty (Cars That Time Forgot: Saab Sonett, Sonett II och Sonett III samt 8 Show-Ready European Classics for Less Than $30K, mars 2025, och Hagertys försäljningsdatabas); Bilweb Auctions (avslutade auktioner av Saab Sonett III 1972, 2024–2026). Uppgifterna kontrollerades den 31 oktober 2026.